Wir lernen Deutsch | Pag-aralan natin ang Deutsch |
2.1 Selbstlaute [IPA] | Mga patinig | ![]() |
Kurze Selbstlaute Patinig na maikli |
Lange Selbstlaute Patinig na mahaba |
Ähnlich wie Katulad ng |
wạs? ano? Bạll bola |
Name ngalan wahr tunay Paar pares |
kasama |
wẹg nawala Mẹsser kutsilyo |
Weg daan sehr napaka... leer walang laman |
neneng |
mịt kasama sa bịllig mura |
wir tayo, kami ihr kayo liegen humiga |
bihira |
Wọrt salita wọllen gusto |
wo? nasaan? Kohl repolyo |
oo |
Wụrst sausage Mụtter ina |
nur lamang Huhn manok |
bulutung-tubig |
Name Sọnne Mẹsser ẹssen leben | (sa huling pantig) walang katulad |
Kurz vor Doppelmitlaut. | Maigsi sa harap ng katinig na duble. |
Lang: Vor Dehnungs-h; Doppelselbstlaut. ie ist das lange i. | Mahaba: Sa harap ng h na pag-uunat; kumpol-patinig. Mahabang i ang ie. |
Im Wörterbuch: Unterstrich unter langem Selbstlaut, Unterpunkt unter kurzem Selbstlaut. | Sa talasalitaan: May salunggugit ang patinig na mahaba at may tuldok sa ibaba ang patinig na maigsi. |
Schwaches e in unbetonter Endsilbe. Kann oft weggelassen werden. | Mahinang e na nasa huling pantig na walang diin. Malimit, puwedeng lakdawan. |
Sa wikang Aleman, magkaibang-magkaiba ang tunog na e at i, walang e/i na malambot at matigas! |
2.2 Umlaute [IPA] | Mga Umlaut | ![]() |
Mädchen Batang babae |
Mạ̈nner mga lalaki |
krähen tumilaok |
Bạ̈cker panadero |
Brötchen | Kọ̈ln |
schön maganda |
Mọ̈ller |
Hühner mga manok |
kühl malamig-lamig |
für para sa |
Schlụ̈ssel susi |
Die Umlaute ä, ö, ü sind von den Selbstlauten a, o, u abgeleitet. Sie werden kurz oder lang ausgesprochen. | Nagmula sa mga patinig na a, o, u ang mga Umlaut ä, ö, ü. Binibigkas ang mga ito nang maigsi o mahaba. |
Wenn man Schwierigkeiten hat, ü auszusprechen, kann man i sagen. | Kung mahirap na bigkasin ang ü, puwedeng bigkasin katulad ng i: Hühner [Hiener]. |
Notfalls kann man ae - oe - ue statt ä - ö - ü schreiben. | ae - oe - ue ang puwedeng sulatin sa halip ng ä - ö - ü. |
2.3 Doppellaute [IPA] | Kumpol-patinig | ![]() |
zwei dalawa |
nein hindi |
mein akin |
klein maliit |
baybay |
Haus bahay |
auch din |
Maus daga |
Baum puno |
sawsaw |
Häuser mga bahay |
Mäuse mga daga |
Bäume mga puno |
amoy | |
Leute mga tao |
heute ngayon |
neu bago |
Freund kaibigan |
amoy |
Die Doppellaute ei, au, äu, eu werden immer lang gesprochen. | Palaging binibigkas nang mahaba ang kumpol-patinig na ei, au, äu, eu. |
2.4 Mitlaute [IPA] | Katinig | ![]() |
ck | Statt kk wird immer ck geschrieben. | Sa halip ng kk, laging dapat sulatin ang ck. |
sp, st | Im Anlaut wird sp, st wie schp, scht ausgesprochen. Schp, scht wird nicht geschrieben. | Sa umpisa ng salita, ang sp, st ay binibigkas katulad ng schp, scht. Huwag sulatin ang schp, scht. |
ß | Der Buchstabe ß heißt sz (Eszet). Es bedeutet ss nach einem langen Selbstlaut. | Tinatawag na sz (Eszet) ang titik na ß. Nangangahulugan ang ß ng ss na kasunod ng mahabang patinig. |
Notfalls kann man ss statt ß schreiben. | Sa halip ng ß, ss ang puwedeng sulatin. |
A | Be | Ce | De | E | Ef | Ge | Ha | I | Jot | Ka | El | Em | En |
O | Pe | Qu | Er | Es | Te | U | Vau | We | Ix | Ypsilon | Zet |
2.5 Betonung | Diin |
Schule - Bruder - Schwẹster. Paaralan, kapatid na lalaki, kapatid na babae. |
gẹstern - leise - schlafen. Kahapon, tahimik, matulog. |
Ạrbeit - ạrbeiten - geạrbeitet. Trabaho, magtrabaho. |
stehen - aufstehen - aufgestanden Bumangon. |
gehen - wẹggehen - wẹggegangen Umalis. |
Abend + Ẹssen = Abendessen. Hapunan. |
krank + Schwẹster = Krạnkenschwester Nars. |
Balkọn - Kartọffel - Marmelade - Mobiltelefon Balkonahe, patatas, Marmelade, selpon. |
Als Grundregel gilt: Die erste Silbe des Wortstammes wird betont. | Tuntuning saligan: May diin ang unang pantig ng ugat. |
Angefügte Nachsilben ändern die Betonung nicht. | Walang pagbago ng diin dahil sa hulapi. |
Vorsilben sind häufig unbetont. Einige Vorsilben werden betont und ziehen somit die Betonung von der ersten Stammsilbe. | May unlaping walang diin. Mayroon ding unlaping may diin, "hinihila" nito ang diin mula sa pantig ng ugat. |
Bei Zusammensetzungen geht die Betonung auf den ersten Teil. | May diin ang unang bahagi ng salitang tambalan. |
Lehn- und Fremdwörter können abweichend betont werden. | Maaring pagkaiba ang diin ng salitang hiram at banyaga. |
In vielen Abschnitteen und im Wörterbuch wird die Betonung gekennzeichnet: Unterstrich unter dem Selbstlaut zeigt lange betonte Silbe an, Unterpunkt kurze betonte Silbe. | Sa maraming pangkat at sa talasalitaan, inihuhudyat ang diin: May salunggugit ang patinig na mahabang may diin, at may tuldok sa ibaba ang patinig na maigsing may diin. |
2.6 Internationales Phonetisches Alphabet | IPA |
Selbstlaute Mga patinig
wạs? [vas] Bạll [bal] |
Name ['na:mə] wahr [va:ɐ̯] Paar [pa:ɐ̯] |
kasama [kʌ'sa:mʌ] |
wẹg
[vɛk] Mẹsser [mɛsɐ] |
Weg [ve:k] sehr [ze:ɐ̯] leer [le:ɐ̯] |
neneng ['ne:nɛŋ] |
mịt
[mɪt] bịllig ['bɪlɪç] |
wir [vi:ɐ̯] ihr [i:ɐ̯] liegen ['li:gn̩] |
bihira [bɪ'hi:rʌ] |
Wọrt [vɔrt] wọllen ['vɔlən] |
wo? [vo:] Kohl [ko:l] |
oo ['ʔo:ʔɔ] |
Wụrst [vʊrst] Mụtter ['mʊtɐ] |
nur [nu:ɐ̯] Huhn [hu:n] |
bulutong [bʊlu:tɔŋ] |
Name ['na:mə] Sọnne ['zɔnə] Mẹsser ['mɛsɐ] ẹssen ['ɛsn̩] leben ['le:bn̩] | ||
Umlaute Mga Umlaut
Mädchen ['mɛ:tçən] |
Mạ̈nner ['mɛnɐ] |
krähen ['krɛ:ən] |
Bạ̈cker ['bɛkɐ] |
Brötchen ['brø:tçən] |
Kọ̈ln [kœln] |
schön [ʃø:n] |
Mọ̈ller ['mœlɐ] |
Hühner ['hy:nɐ] |
kühl [ky:l] |
für [fy:ɐ̯] |
Schlụ̈ssel ['ʃlʏsl̩] |
Doppellaute Mga kumpol-katinig
zwei [t͜sva͜i] |
nein [na͜in] |
mein [ma͜in] |
klein [kla͜in] |
baybay [ba͜i'ba͜i] |
Haus [ha͜us] |
auch [a͜ux] |
Maus [ma͜us] |
Baum [ba͜um] |
sawsaw [sa͜u'sa͜u] |
Häuser ['hɔ͜yzɐ] |
Mäuse ['mɔ͜yzə] |
Bäume ['bɔ͜ymə] |
amoy [ʌ'mɔ͜y] | |
Leute ['lɔ͜ytə] |
heute ['hɔ͜ytə] |
neu [nɔ͜y] |
Freund ['frɔ͜ynt] |
amoy [ʌ'mɔ͜y] |
Mitlaute Mga katinig
jụng [jʊŋ] | ja [ja:] | Jọt [jɔt] | yero [je:rɔ] |
viel [fi:l] | vọn [fɔn] | Vau [fa͜u] | Filipino [fɪlɪ'pi:nɔ] |
Weg [ve:k] | weit [va͜it] | We [ve:] | welga ['vɛlgʌ] |
Zug [t͜su:k] | zu [t͜su:] | Zẹt [t͜sɛt] | En:: hats [[hæts] |
Quạlm [kvalm] | Quạrk [kvark] | bequem [bə'kve:m] | |
Ạngst [aŋst] | ẹng [aŋst] | jụng [jʊŋ] | banga [bʌ'ŋʌʔ] |
jẹtzt [jɛt͜st] | Schmụtz [ʃmʊt͜s] | Kạtze ['kat͜sə] | En:: hats [hæts] |
Zụcker ['t͜sʊkɐ] | Bạ̈cker ['bɛkɐ] | dịck [dɪk] | |
Nạcht [naxt] | kọchen ['kɔxn̩] | nọch [nɔx] | |
ịch [ɪç] | ẹcht [ɛçt] | Mịlch [mɪlç] | |
schön [ʃø:n] | schon [ʃo:n] | Fleisch [fla͜iʃ] | En:: shoe [ʃu:] |
spielen ['ʃpi:lən] | Spọrt [ʃpɔrt] | spät [ʃpɛ:t] | |
Stau [ʃta͜u] | Stẹrn [ʃtɛrn] | Stụ̈ck [ʃtʏk] | |
Straße ['ʃtra:sə] | heißen ['ha͜isn̩] | aber: Wạsser ['vasɐ] |